Nyhetsbrev från församlingens missionärer Klingbergs. Nyhetsbrevet finns även att läsa på denna länk – Klicka här
 |
Nyhetsbrev december 2020 Tänk att 2020 är över och att vi nu får se med stora förväntningar på vad 2021 har med sig. 2020 blev ju inte riktigt som vi tänkt oss men trots det så kan vi konstatera att Gud är trofast. Guds hjälp, frid i hjärtat och själen, hans närvaro i våra liv, allt det har inte med omständigheterna att göra – det har att göra med vem han är. Vi kan bara konstatera att vi går in i ett nytt år men en övertygelse om att han kommer vara trofast även under 2021.  Många timmar bakom ratten Många mil blir det Tanzania är ett stort land på en stor kontinent. Avstånden är långa när rör sig över landet. I början av december skulle Bengt vara med på styrelsemöten för pingstsamfundet i Tanzania. Där mötena höll är det 50 mil enkel väg. In i bilen, köra 8 timmar, möten i 2 dagar och sen hem igen (på natten). Hemma två dagar och sedan iväg till en missionskonferens 100 mil bort. In i bilen, köra 16 timmar, möten i 2 dagar och sen hem igen. En hel del ljudböcker hinner lyssnas igenom. Det blir också många och bra samtal med lokala ledare som åker med i bilen. Det blir också timmar av ensamma tankar, processande av idéer och predikningar som föds fram. Helt plötsligt är man framme, lite stel i kroppen men många erfarenheter och tankar rikare.  Konferens i Tabora Missionskonferens Missionskonferensen samlade människor från hela landet. Ett av fyra prioriterade områden inom pingströrelsen i Tanzania är mission, att nå vidare och även till andra länder. Man jobbar just nu i Mocambique, Zambia, Malawi och Sydsudan. Man har en stor iver och vill mycket och det är fantastisk att få se och uppleva det. Samtidigt så finns det mycket man undrar över. Hur fungerar det där? Hur kommer vi dit? Vad kostar det att åka dit? Vilket språk talar de där? Osv. Vår uppgift blir mycket att vara ett stöd, ett bollplank och rådgivare. Vi får dela med oss av våra erfarenheter, våra misstag (där finns det mycket att hämta) och kontakter. Vi får vara med och förena människor och sammanhang. Vi får vara med och utmana, tillrättavisa och vägleda. Det känns oerhört spännande att få vara med om en ny era, en tid då våra missionsfält blir missionerande i sin tur.  Joel och Neema Bröllop, födsel och begravning Även om världen har stått på paus på något sätt under Corona, så rullar livet vidare. Vi har under december fått vara med om bröllop, födsel och begravning. Sonen till vår närmaste medarbetare, gifte sig. Storslaget bröllop med många gäster. Varmt och svettigt men härligt. Presenter, mat, hög musik och stiliga håruppsättningar. Dagen till ära tog Bengt på sig en slips, för första gången i Tanga. Folk ville fotografera sig med honom eftersom det var en historisk dag. Fram på natten kommer vi hem, trötta, mätta, glada och med tinnitusljud öronen.  Ewa, Yakobo och Joshua Någon dag senare när vi har gått och lagt oss på kvällen så knackar det på vårt sovrumsfönster. Vi visste genast vad det handlade om. Området där vi hyr vårt hus sköts av Yakobo, som gifte sig för några år sedan med Ewa. För lite mer än ett år sedan när de fick sitt första barn, dog det vid förlossningen. En fruktansvärd tragedi. När vi kom tillbaka hit i oktober så var hon gravid igen. Oron inför kommande förlossning var stor och Susanne har fått vara ett stöd och hjälp för dem under tiden fram till förlossningen. Nu knackade han på vårt fönster. Det var signalen för att nu var det dags. Vi satte oss i bilen och körde dem till kliniken där hon skulle föda. Dagen därpå åkte vi till kliniken. Ingen bebis hade kommit ännu och barnmorskan tycker att den blivande mamman bör flyttas till det större sjukhuset där det finns mer resurser. Vi tar med henne dit och hon blir inskriven. Nästa dag går och inget barn. Oron börjar smyga sig på och den blivande pappan ser bedrövad ut. Dagen därpå så möts vi av en fullständigt strålande pappa. På natten hade lilla Josua fötts och allt hade gått bra. Mor och farföräldrarna bor långt här ifrån och hade inte möjligheten att komma hit. När Susanne kommer med lite blöjor och annat till bebisen så undrar Ewa hur de ska användas. Susanne får visa hur man sätter på blöjor och hur man badar bebisen. Hon får hjälpa mamman att komma igång ordentligt med amningen och lära henne de mest grundläggande sakerna. Nu är vi Joshuas ”vita” mor och farföräldrar.  Begravning av JaneDet hinner inte gå så många dagar så kommer det besked om ett dödsfall. En kvinna som varit gift med vår medarbetare vi hade under vår tid i Handeni i slutet på 80-talet. Han är död sedan några år och nu var det hans änkas tur. Vi bodde tillsammans, i samma hus, under några år i Handeni. Vi blev nära vänner och delade väldigt mycket av vårt liv tillsammans då. Hon blev 71 år gammal. Graven var grävd bredvid hennes mans grav, strax intill den minnessten de rest över Bengts far. Denna tillställning blev en fest i tacksamhet över hennes liv och hoppet om att vi en dag skall få mötas igen. Glädjen var även stor över att få träffa många av våra vänner som vi inte träffat på många år. Bröllop, födsel och begravning, är det inte ett koncentrat av vad livet innehåller? Ena dagen är det glädje som i nästa stund byts ut i sorg för att återigen bytas till glädje. Så har vårt december varit och även hela 2020. Så kommer nog även 2021 att bli.  Vår mangogran i Tanga Jul och nyår då? Ja, även här blev det jul och nyår. Här har vi inte sett några tomtar eller mycket annat som vi förknippar med julen i Sverige. Julen för de kristna här i Tanzania handlar om att gå i kyrkan. Julen här har därmed innehållit långa, svettiga och härliga gudstjänster. De sjöng faktiskt Stilla Natt på swahili på juldagen men det var nog endast två som kunde den sången. Efter den var man tillbaka i klapp och klangsångerna och alla kunde stämma in. Under januari/februari kommer pingströrelsen i Tanzania att ha en 40 dagars bön och fasteperiod. Vi kommer under de dagarna vara tillsammans med våra vänner här i den satsningen. Vi kommer även träffa våra missionärskollegor under några dagar för gemenskap. Tack för att ni stått med oss under 2020. Tack för all uppmuntran, alla förböner, alla glada tillrop, sms, likes på Facebook och stöd av olika slag. Vi ser fram emot vad 2021 ska ha med sig. Vad det är, det vet vi väldigt lite om. Vad vi vet, det är att Gud är trofast. Att tacka för:Att vi är friskaAlla resor som vi gjort utan incidenterLilla JoshuaAtt be för:Att 2021 får bli välsignat och att vi får vara till välsignelseAtt vi kan ta oss till Sydsudan under vårenÖvrig planering för 2021 |